Skattningar
Här beskrivs mycket kort den grundläggande skattningen av populationstotal eller populationsmedel.Standardskattningen
Det finns en standardskattning av populationsvärdet (totalen eller medelvärdet), kallad Horvitz-Thompsonskattningen (HT-skattningen). Man helt enkelt dividerar varje värde med den s.k. inklusionssannolikheten för motsvarande objekt och summerar denna kvot över objekten i samplet (för att skatta populationstotalen). Inklusionssannolikheten är sannolikheten att objektet hamnar i samplet. Skattningen fungerar som detta lilla exempel visar: Om ett objekt har sannolikheten 1 på 1000 att hamna i samplet och vi får med 3 sådana objekt i samplet kan vi ”påräkna” att det finns 3 x 1000 sådana objekt i populationen. Skulle värdena för de 3 objekten vara 5, 8 och 11 kan vi påräkna att summan av värdena i populationen av sådana objekt är (5+8+11) x 1000 =24000.Populationsmedelvärdet per arealenhet (eller objekt) skattas genom att dividera med populationsområdets areal (eller antalet objekt) om den är känd. Är arealen (antal objekt) okänd skattas även den (det) med HT-skattningen före division.
Formeln i sig är inte viktig här. Däremot ska man ha klart för sig att man måste kunna beräkna inklusionssannolikheten för samtliga objekt (i samplet). (Använder man en urvalsmetod där objekt kan hamna i samplet fler gånger används ”förväntat antal inklusioner” i stället för inklusionssannolikheten).
HT-skattningen är väntevärdesriktig, d.v.s. är fri från systematiskt fel. För ett stort antal urvalsmetoder kan man härleda formler för skattningens varians. För ett antal kan man också beräkna ett korrekt medelfel, medan man för andra är hänvisad till approximationer. Medelfel behövs för att kontrollera om uppställt mål är uppfyllt.
Standardskattningen kan förbättras med hjälp av en hjälpvariabel (se kvotskattning)
